DOJO-KUN

Dojo-kun betyder ”ordningsregler i lokalen”.

  1. När vi kommer in i lokalen (och när vi går ut igen) bugar vi mot Shomen, alltså väggen med klubbmärket. Det är ett sätt att hälsa på alla medlemmar samtidigt, istället för att skrika ”Hej!!!” till de som håller på att träna just då. Det är också ett sätt att visa respekt för klubben och alla de som har kämpat tillsammans för att bygga upp den. Detta är traditionellt, och bra att göra när man besöker andra klubbar.
  2. När träningen börjar (och slutar) skall eleverna så fort som möjligt ställa upp på ett led. De högst graderade måste vara snabbast på plats, och sedan fyller resten på efter hand, i bältesordning. Hos oss ställer vi upp i strikt bältesordning på ”vuxenträning”, ett orange Mon-bälte (barnbälte) går alltså före någon med ett gult Kyu-bälte (vuxenbälte). På ”barnträning” står de ungdomar som har blivit graderade till Kyu-bälten före de som har Mon-bälten. Har man inget bälte (eller med fel färg) ställer man sig sist oavsett vad man ”egentligen” har för grad, om inte Sensei säger något annat.
  3. Hel och ren dräkt, hel och ren kropp, kortklippta naglar, inga smycken.
  4. Hade vi kunnat alla tekniker hade vi inte behövt träna! Det viktiga är att man gör sitt bästa, och försöker. Vi måste också hjälpa varandra att utvecklas. Ju bättre de andra blir, desto bättre har vi själva möjlighet att bli. Tänk på att vissa tränar fem dagar i veckan och tävlar jättemycket, medan andra inte gör det. Anpassa dig till din träningskompis nivå, och lär dig det du har möjlighet att lära dig i just den övningen du gör för stunden.